Pennyreflektioner och mailproblem?

Som ni kanske redan märkt är jag inte helt förtjust i de pennies som finns i det här landet (för nya läsare kan nämnas att de är värda 1 cent och därmed ca 6 öre). De är värdelösa, tar bara plats och ingen vill ha dem.

Förra helgen hittade jag dock en vettig lösning på pennyproblemet. I China town i San Fransisco finns det automater som ser ut som bilden nedan.


Om man betalar 50 cent kan man göra sin penny användbar genom att maskinen mosar ihop den och stämplar den.


Riktigt praktiskt och en klar förbättring.

Mailproblem har jag tydligen också, verkar som att jag inte kan skicka eller ta emot. Tack KTH. Så jag lever, men är lite utestängd.