Oro där hemma

Nej, jag är inte död, men precis som alla andra människor på denna jord jobbar jag på det och kommer troligen att nå det stadiet om ett antal år. Har varit lite fullt upp med jobb och allt. Det blir dessutom svårare och svårare att skriva om saker och ting. Snart kommer jag att få dokumentera trivialtiteter i min vardag. Hur Fussball fungerar, amerikanska övergångsställen och liknande för att ha saker att skriva om. Nåja, oroa er inte, detta inlägg blir dock lite nördigheter, sedan skall jag ge bot och se till att det blir mer seriösa saker.

Man blir lite känslomässig när man ser saker som påminner om saker där hemma. Så man fotar dem.


NADA är min skola på KTH... och efter fotot på fotot på Nada så har jag ett foto på den någorlunda skygga fisken Nada.


Någon morgon i veckan slår jag på TV;n, nu hände det sig så att en kanal inte sände vad de ville sända. Nedan ser vi en dator som just startat och vill ha en tryckning på tangentbordet för att starta. Detta kablades ut av en lokal kanal i kabelnätet, men men...


Jag har för övrigt börjat läsa lite mer och läser just ny mitt signerade exemplar av Fuglesangs "13 dygn i rymden efter 14 år på jorden". Jag försöker att läsa minst 30 sidor om dagen, det är ju både allmänbildande och kul. Jag kan berätta lite om hur det gick till med den där signeringen. Fuglesang är gammal KTH;are och har varit aktiv inom Fysiksektionen på KTH. Tydligen har han spexat lite och på en av mina professorers rum sitter en signerad bild av Fuglesang i rymddräkt med texten "Mera spex!".

Jag råkar också vara medlem i en förening vid namn Vetenskap och Folkbildning som Fuglesang också är medlem i. Styrelsen bad Fuglesang om en föreläsning och vid denna föreläsning tog jag med mig min nyinköpta bok. I vanlig Pontusmaner försökte jag vara social och pratade lite om affischen jag sett och Fuglesang skrockade en aning, det kom fram att jag studerade data och innan jag visste ordet av hade jag "Lycka till med datastudierna på Teknis" i min bok, vilket jag inte riktigt tänkt mig. Jag kan rekommendera boken, nyfiken som man är på hur det är att vara en av de få som får åka upp i rymden så finns det tonvis med detaljer. Det är faktiskt förstå gången på flera år jag faktiskt läser något på svenska.