Sista dagen

Idag var sista dagen på jobbet, inte bara en lunch eller ett lätt farväl utan på riktigt. Redan i måndags kände jag av att det skulle bli lite konstigt. Jag spenderade veckan med att rensa upp och dokumentera allt det som skulle lämnas över. Sista dagen blev det mest farväl och att rensa upp alla filer som man spritt på allehanda datorer under utveckling och testning. Klockan åtta på kvällen var skrivbordet rent, skärmen ställd i ett hörn, musen ihoprullad med sin sladd, tangentbordet likaså och avskedsmailen skickade.

Alla tackade artigt av en, vissa mer än andra. Man fick tid till att reflektera lite, vad har jag lärt mig? På det tal jag höll strax innan jul, på avskedsmiddagen, så nämnde jag att det var mer en upplevelse att växa som person än att lära sig mer om diverse tekniska detaljer. Det är verkligen sant, jag har insett lite mer vikten av att producera något fungerande och riskerna att fastna i en pedant ångest. Jag har lärt mig hur det är att vara en del i något större varje dag, inte ett öppet projekt så som jag varit tidigare utan ett projekt där pengar är den styrande faktorn, inte sökandet efter en "fri" produkt. Jag har lärt mig en hel del om kollegor och hur komplicerat livet kan bli ibland med inrutade områden och kontorspolitik. Jag kan fortsätta men då blir livet för enkelt för de som kommer arbetsintervjua mig i framtiden och ställa frågor om detta.

När Carl och jag som vanligt var sist från kontoret, utan bil dessutom eftersom vi sålt av den, så var det dags att ordna något nyårsaktigt. Vi tog en rask promenad till den enda affären vi kände till som kunde vara öppen. Det blev en bit kött, som var långt tjockare skuren än vad man sett hemma och än mer ett problem vid stekningen. Lite dricka och snart hade man mat innan tolvslaget. Vi talade en hel del om upplevelsen av att jobba här och skålade in ett nytt år. Kanske med fler äventyr, vem vet?